Idag gick det upp för mig att jag inte bara kan skylla på Harald och ET för min trötthet. När jag tänker tillbaka på det senaste halvåret, finns det onekligen fler förklaringar. Eller egentligen längre bakåt än så. Det har varit rätt intensivt på jobbet, bland annat när det gäller processen om arbetsorganisationen som pågått i drygt ett och ett halvt år, i lite olika faser och grupperingar. Under våren körde vi igång en arbetsgrupp med en närmast hysteriskt tajt tidplan för att få till det sista steget. Deadline var 1 april (jajamensan) och vi lyckades på något sätt få till en slutrapport till dagen innan. Något utrymme för eftertanke och bearbetning av denna stundtals ganska påfrestande process har liksom inte funnits, i alla fall inte i min hjärna. Och definitivt inte efter den 1 april.

Slutspurten i detta arbete gjordes samtidigt som utbyggnaden av mitt hus fullständigt exploderade efter trettonhelgen. I drygt två månaders tid varvade jag med att leva vattenlös, avloppslös, med oisolerade väggar och en icke fungerande spis. Mitt i rapportskrivande och arbetsgruppsförberedelser gällde det dessutom att meddelst skohorn klämma in montering av IKEA-kök, golvläggning och tapetsering för att inte sinka byggkillarna.

För att få ihop det var det bara att köra i 200 procent och jag hade nog redan då börjat knapra rejält på reservbatterierna. Det kändes inte som nåt problem just då eftersom det snart var dags för alla långhelger, då jag i lugn och ro skulle kunna fixa klart huset och rensa hjärnan inför kommande arbetsuppgifter.

Och mitt i allt detta ger sig Harald tillkänna. Tiden mellan påskafton och 1 april var jag väl mest tacksam över att det var så mycket att göra, så det inte fanns så mycket tid till att tänka och oroa mig. Sen började jag bli rejält stressad över hur mycket jag skulle kunna hinna med på huset innan behandlingarna skulle börja. Helgen innan första cyton hyrde jag en container, så jag i alla fall fick bort det mesta byggbråtet från tomten. Sen gick ju Kristi flygare/första majhelgen åt till cyto, pingsthelgen till feber på Radiumhemmet, midsommarhelgen till magsjuka...

När det gäller utbyggnaden och min numera mest djungelliknande trädgård känner jag att jag har hittat nån sorts balans. Jag har slutit fred med att allt inte kommer att bli färdigt under sommaren. Lyckas jag bara greja utomhusmålningen, så kan allt annat göras senare. Och gott om semesterdagar har jag ju kvar... När det gäller jobbet och arbetsorganisationen, har jag ägnat dagen åt att läsa igenom en hel del gamla arbetsdokument och fundera lite över vad som egentligen hände under processen och hur resultatet blev. Det väckte en del rätt starka känslor till liv men det känns som att det blev en bra avrundning och en bra uppladdning av batterierna inför en höst som också kommer att bli väldigt intensiv.

Det var också ganska befriande att nästan helt släppa tankarna på allt som rör cancern under en dag. Dom batterierna kan ju också behöva laddas upp lite inför kommande behandlingar.

För övrigt kan jag konstatera att min sprutnoja verkar vara över. Åtminstone togs gårdagens spruta utan bekymmer. Det känns ju skönt eftersom det om cirka 20 minuter är dags för nästa. För en liten stund sen sprack det kompakta molntäcket upp och solen tittade fram, vilket höjde humöret några grader. Jag mår med andra ord ganska bra just nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...