Så kändes det idag när jag äntligen tog mig in till Norrtälje. Vilken befrielse! Visserligen var jag nästan beredd att vända vid tippen (jag slängde lite skräp på vägen) för att jag var slut men jag kämpade vidare. Det är jag så tacksam för nu. Det var faktiskt helt underbart att göra som Fantomen, dvs klä sig som en helt vanlig människa och gå omkring på gatorna. Jag hann med ett besök på Apoteket, köpte några toppar, två par sommarskor, myggnät och lite påfyllning till kylskåpet. Och allt detta innan den stora turistinvasionen.

Nu är myggnäten uppsatta. Ett i ena köksfönstret och ett i sovrummet, så nu får det vara öppet åtminstone så länge det inte blåser alltför mycket.

Detta behövde jag. Igår var det väldigt nära att jag deppade ihop totalt. Och då är det så himla lätt att börja se allt det negativa och alla dåliga prognoser. Visst är det fortfarande vidrigt varmt men nu är vi tillbaka på spåret igen, med fokus på den krympande Harald!