Alla inlägg under september 2008

Av Ingela - 14 september 2008 20:01

För första gången på evigheter har jag haft en alldeles frivillig slappardag. Jag bestämde mig i morse för att njuta av min sista hundlediga dag och verkligen göra så lite som möjligt. Och så blev det. Riktigt skönt var det att vila på mina egna villkor. Men jag får erkänna att nu längtar jag väldigt mycket efter knähundarna. I morgon är det dags. Jag får väl fundera ut nån lämplig skyddsklädsel inför hämtningen eftersom jag misstänker att all "inte-hoppa-träning" kommer att vara som bortblåst. Och det vore lite trist om jag skulle slita upp något nu, när det gått så bra hittills efter operationen.


Idag har jag på allvar försökt att komma igång med sjukgymnastövningarna. Det gick inte särskilt bra. Det är svårt när inte känseln är där. Armen är som en okontrollerad köttklump, ungefär. Jag fuskade lite och gjorde övningarna stående i stället. Det borde rimligen ge ungefär samma effekt och till och med lite till eftersom belastningen blir högre. Hoppas jag. Det måste väl ändå vara bättre än inget alls. Det har inte alls gjort särskilt ont idag. Däremot känns det något mer svullet men det beror väl på att slangen är borta.

ANNONS
Av Ingela - 13 september 2008 22:05

Det gick alldeles utmärkt att köra bil, så länge som jag bara kom ihåg att planera växlingarna i god tid. Så det blev inget rally idag, Christel :) Här hemma är det så tomt, så tomt. Fast rätt skönt ändå faktiskt att få ett par dagar på mig att läka såren lite till innan knähundarna anfaller...


Världens bästa grannar bjöd på middag. Vid mitt middagsbord. Dom ville titta på TV samtidigt som dom tyckte att jag behövde lite lagad mat och det var ju en alldeles utomordentlig lösning.


En jättefin bukett blommor från postgänget, med medföljande nalle, väntade på mig när jag kom hem. Det var verkligen en överraskning och väl värt en stjärna i himlen!


Nu har jag letat fram mina gamla tajta linnen och det känns som den bästa lösningen hittills, tillsammans med en rejält bylsig tröja. Vaddprotesen får nog vila i frid, till dess att jag har fått prova ut en riktig protes. Nu koncentrerar jag mig på att få såren att läka och det verkar hittills gå ganska bra. Det är ett gult område precis under stygnen men det hoppas jag är antingen ett blåmärke eller serom. Det gör i alla fall inte ont och det är inte varmt, så det bör inte vara nån infektion. Jag är faktiskt fascinerad över att det känns så pass bra efter operationen. Snart kanske jag till och med kan börja sova i sängen.

ANNONS
Av Ingela - 12 september 2008 19:47

I morse blev jag äntligen befriad från slangen. Det gjorde lite ont när sköterskan drog ut den men det var det alla gånger värt. Så skönt att slippa gå med slang och påse hängandes. För att inte tala om hur skönt det ska bli att sova. Som grädde på moset slapp jag genomlida att hon drog tejpen från såret också. Det spar vi till på onsdag. Hon tyckte att såret ser OK ut.


Jag hann tillbaka i tid för en lunch med kamraterna och sen var det dags att ta det definitiva steget ut i tantvärlden. Jag gick och köpte en Dramaten! Hur praktiskt som helst, får jag ju lov att erkänna. Borde ha köpt en för länge sen. Jag passade på att handla på Hemköp och det var inga som helst problem att få hem dom sakerna.


På eftermiddagen var det tårtkalas på jobbet och sen var det dags att ta helg. Jag hade ingen större lust att testa min körförmåga idag, så jag bestämde mig för att stanna i stan åtminstone till i morgon. Jag har en känsla av att hundabstinensen kommer att bli enorm när jag väl kommer hem. Här i stan har den hittills varit uthärdlig. Eller egentligen inte. Jag saknar mina små knähundar något alldeles ofantligt mycket men jag inser ju att det hade varit för mycket med mina stramande sår och min orörliga arm.

Av Ingela - 11 september 2008 18:40

I morse pratade jag med en bröstsjuksköterska och fick bekräftat att det är fritt fram att laborera lite med olika BH-ar. Jag behöver inte alls tvinga på mig den hemska skavande saken. Tydligen finns det ett linne som dom brukar dela ut som alternativ. Jag hoppas att jag kan få ett sånt i morgon när jag ska på sköterskebesök. Om inte, har jag kvar lite tajta linnen hemma sen danstiden, så det blir att rota lite i lådorna när jag äntligen kommer hem. Redan i natt bytte jag till en av mina egna BH-ar och det var en befrielse. Jag fick också löfte om att dom drar ur dränaget i morgon även om det inte har slutat rinna helt. Det ska verkligen bli helt underbart att slippa. Lite nervöst är det inför tejpbytet men det är också väldigt skönt att få såren bedömda av ett proffs.


Även idag var jag upp några svängar på jobbet och passade på att göra lite nytta. Det är lite intressant att jag har fått så många uppmaningar om att gå hem och vara sjuk och ta det lugnt dom här tre dagarna. Även om jag känner mig lite mörbultad och orörlig efter operationen, mår jag ändå så ofantligt mycket bättre både fysiskt och psykiskt än under cytotiden. Och då var det nästan ingen som sa att jag skulle gå hem och vara sjuk. Det kanske är så att en operation är lite mer greppbar och att det faktiskt inte går att föreställa sig hur jobbig en cellgiftsbehandling egentligen är. Det är ju knappt att jag själv kommer ihåg hur jobbigt det faktiskt var...


I morgon är det dags att testa om jag klarar av att köra. Jag har aldrig velat ha en automatväxlad bil men just nu hade det varit väldans bra. Men det känns faktiskt som att det kommer att fungera även med den egna bilen. Det vore skönt att komma hem ett par dagar också.

Av Ingela - 10 september 2008 17:50

Jag har egentligen ingen aning om hur jag mår. Jag vet inte hur man ska må efter en så pass stor operation. Antagligen är det helt normalt att må lite pissigt. Jag har ont ibland och det antar jag att man får räkna med. Jag har en slang hängandes ur kroppen med en påse i andra änden. Det är irriterande och lite halväckligt men nånstans måste väl all vätska ta vägen. Jag känner mig svullen men det är på samma ställen som dom på KS försäkrade mig om att det var helt normalt. Jag är redan otroligt less på den BH med medföljande vaddkudde som jag fick med mig hem. Det är fruktansvärt obekvämt att ha BHn på sig och det är fruktansvärt obekvämt att inte ha den på sig.


Och vaddkudden får nog bli liggande. Det spelar ingen roll hur noga jag försöker sätta dit den. Så fort jag rör mig det minsta lilla, hittar jag den någon annan stans. Jag tror jag föredrar att sätta på mig en riktigt bylsig tröja. Just nu ser jag ändå ut som en transylvansk bondmora ungefär, med svarta kläder i en massa lager. Det är nämligen det enda jag kunde uppbringa i klädesväg som på ett någorlunda smidigt sätt döljer dränaget. Eller smidigt och smidigt, jag slipper i alla fall ha påsen på utsidan av kläderna.


Att lägga sig och vila är meningslöst. Det gör bara ont, förr eller senare. Bättre då att vänta med att lägga mig tills jag blir riktigt trött. Så för att fördriva tiden har jag varit en hel del uppe på jobbet. Mest glidit runt och fikat och stört andra men faktiskt också försökt göra lite nytta när jag ändå var där. Så jag har väl inget att klaga på. Jag står på benen och klarar att göra det mesta av det jag brukar göra, även om det är bökigt och vissa saker tar väldigt lång tid.


Nu väntar jag bara på att det ska gå en halvtimme till, så jag kan ta två panodil med gott samvete. Den andra tabletten jag fick på recept undviker jag så länge som det går.

Av Ingela - 9 september 2008 18:16

Efter mängder med instruktioner från sköterskan och sjukgymnasten och lite väntan förstås, var det äntligen dags att åka hem. Hade tänkt ta en taxi men bussen stod där, så...


En mycket efterlängtad dusch blev det. Det var nog första gången som jag har varit riktigt glad över att håret är borta. Så mycket svårare hade det varit annars. Jag lyckades hitta en gammal svart resårkjol i en låda, så jag kunde gömma undan dränaget och påsen. Sen tog jag en sväng upp till jobbet. Mina gulliga kamrater hade köpt blommor och massor med spännande choklad. Självklart får ni dagens stjärna i himlen! Jag stannade och drack lite kaffe och gick runt och småpratade lite men ganska snart var det dags att gå ner till lägenheten.


Nu har jag äntligen fått lite mat i mig och ska snart gå och lägga mig. Det känns väldigt konstigt att inte behöva passa en enda tid. Inga kalla nosar som väcker mig på morgonen. Och jojomensan, hönsmatte har ringt och kollat så att hundarna mår bra- Busan är mycket bättre även om hon fortfarande har ont. Yoker är som han är och pussar hejvilt på tjejerna i Angskär. Skönt att veta att en vecka är löst i alla fall. Det här blir nog inte så lätt som jag hade trott. Jag hade nog förväntat mig att sjukgymnasten skulle lägga all energi på att få mig att göra övningar. I stället kändes det som att jag gick därifrån helt överöst med restriktioner. Men jag är väl inte helt i balans efter operation och sömnbrist. I morgon känns det säkert lite ljusare igen.

Av Ingela - 9 september 2008 08:11

Alla rumsgrannarna snarkade. Antagligen jag också dom korta stunder jag lyckades slumra till. Det är tydligen vanligt när man är nyopererad och ligger på rygg... Jag har hunnit med två första avsnitten av Idol 2008 och två gamla Hey Baberiba. Sen började fläkten på datorn låta som en traktor igen, så då ville jag inte störa dom andra.


Ett antal promenader fram och tillbaka i korridoren har det också blivit. Det är svullet under armen och insidan av överarmen känns som efter en tandläkarbedövning. Men det är tydligen helt normalt eftersom dom har kapat en hel del nerver. Nu har båda kirurgerna varit här och inspekterat och jag får åka hem idag! Med dränaget i och för sig och det får jag komma och ta bort på fredag. Om tre veckor är det återbesök hos någon av kirurgerna.


Nu ska jag först få lite mer information av sjuksköterskan och sen ska jag träffa en sjukgymnast. Sen så!

Av Ingela - 8 september 2008 21:31

En ostmacka till fick jag men nån mat blev det inte. Så det blev till att nalla lite ur godisförrådet. Lite ont gör det i såret, framför allt när jag glömmer bort mig. Datorn är inte så tung men uppenbarligen tillräckligt för att det ska kännas rejält när jag lyfter den med högerhanden. Jaja, förr eller senare ska väl även denna gamla hund kunna lära sig att sitta. Apropå hund, känns det än så länge bra att hundarna är i tryggt förvar på annat håll. I morgon ska jag ringa och kolla hur det går med lilla sjuka Busan.


Nu har jag kollat på Debatt från i söndags. Himla praktiskt detta med webb-TV. Jag borde väl egentligen vara trött nu men känner mig för pigg. En av rumsgrannarna snarkar, så jag tror att jag letar upp något mer TV-program i stället för att försöka sova.

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< September 2008 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ bc-busan med Blogkeen
Följ bc-busan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se