Dagens datortomografi blev lite snopet avbruten. Eller rättare sagt aldrig påbörjad. Jag fick inte plats i datortomografen. Och nej. Visserligen har jag gått upp några kilon efter cyton men det berodde inte på det. Det var rörligheten i min högerarm som är så dålig att armbågen stack ut för långt. Med en stark uppmaning att tänja och stretcha så mycket det bara går utan att det blir obehagligt, blev jag hemskickad. På fredag gör vi ett nytt försök. Och jag som hade tänkt jobba hemma då. Men som vanligt är det bara att gilla läget. Jag tycker att jag har gjort framsteg med rörligheten men jag får väl sätta mig själv på lite tuffare övningar ett par dagar. Och framför allt flera. Dock vägrar jag ihärdigt att utsätta mig för fönsterputsning eller dammsugning. Nån måtta får det vara :)

Protesprovningen gick bra och jag gick därifrån med ett gelehallon (fast trekantigt och hudfärgat) i en låda. Det var väldigt stor skillnad att ha en riktig protes jämfört med den vid det här laget så omskrivna vaddkudden. Liksom lite reell motvikt mot den stackars ensamma kvarvarande tutten. Och det såg nästan naturligt ut. Det svåraste momentet var att hitta en BH som inte skaver mot venporten. Men är ju ett tidsbegränsat problem (väldigt tidsbegränsat kan man ju alltid hoppas). Mot all ekonomisk vett och sans, mitt i finanskrisen, fick gelehallonet sällskap i påsen av en BH och ett linne. Båda försedda med protesficka. Linnet var minst sagt snordyrt, 535 riksdaler trots tio procents rabatt, men det känns som att det blir det mest användbara alternativet. Svart var det också och det gjorde ju inte saken sämre.

Apropå venporten, börjar det bli hög tid att fundera över när den egentligen behöver rengöras, eller vad man nu ska kalla det. Min behandlingssköterska sa att om den användes under operationen, kunde jag vänta åtta veckor efter det. Nu fungerade ju inte porten, som vanligt, och på fredag har det gått åtta veckor sen sista cyton. Jag får nog ringa och fråga. Ska jag göra något nu, går det kanske att klämma in på fredag när jag ändå ska till Radiumhemmet. Otroligt, förresten. Åtta veckor sen sista cyton. Vart tog dom veckorna vägen?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...