Strax efter nio i morse klev jag in på ett rum på kirurgmottagningen och mindre än en halvtimme efter var jag på väg till jobbet igen. Det räckte alldeles utmärkt med lite lokalbedövning. Lite ont gjorde det precis innan han sydde men det var det lilla. Så särskilt behagligt är det väl inte att känna att någon rotar och karvar i en men så länge som det sker utan smärta så...

Bedövningen höll i sig till långt frampå eftermiddagen, så jag passade på att åka och handla hundmat. Det var kanske inte helt smart att ge sig in på ett så pass fysiskt projekt men den som har läst hela min blogg har vid det här laget insett att jag inte direkt har överlevt resan i cancerlandet genom att vara överdrivet försiktig. Obotlig optimist är obotlig optimist! Nu har jag i alla fall 30 kilo hundmat i lägenheten och 45 kilo i bilen för vidare transport hem till huset. Och dagens operationsärr hade inte vätskat särskilt mycket ens efter det lilla äventyret. Inte gör det speciellt ont heller.

Betydligt värre var det att ta av kompressen som skulle fånga upp eventuellt vätskande. Jag har ingen aning om vad det var för material i den tejpen men jisses så irriterad huden blev. Det svider något rent otroligt mycket, fortfarande efter en timme. Jag får nog ringa och kolla vad det var för sort i morgon, så jag kan sätta upp den på listan över saker som är bra att komma ihåg när man är sjuk. Just nu funderar jag på att testa med lite Xylocain. Annars blir det nog ännu mer ont om sömn i natt än vanligt.

Härligt är det i alla fall! Befriat! Nu kan kroppen i lugn och ro ägna sig åt att läka ett tag. Om man bortser från Tamoxifenet, förstås, men det har ju faktiskt varit väldigt snällt så här långt. Och precis när jag skrev det, kom en riktigt härlig svettattack... Men det där med klimakteriet hade ju kommit förr eller senare även om jag hade sluppit den här resan, så det är väl inget att hänga läpp för.

 

mymlan

10 december 2008 22:05

Testa att stryka på lite hydrocortisonkräm om du har det. Det kan hjälpa lite längre tid än Xylocainet.

Kram från Mymlan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...