Det har varit några riktigt tunga dagar. Herr C tog en nära arbetskamrat i söndags morse. Han hade precis fyllt 55. Det var i sig väntat men kanske inte att det skulle gå så fort. Vi var och besökte honom på sjukhuset för några veckor sen och det är jag väldigt glad för idag. Han var visserligen ledsen över hur sjukdomen utvecklades men ändå så märkbart glad över att vi kom.

Det var som sagt väntat men ändå kommer det som en chock. Hela söndagen och måndagen gick åt till att gå runt. Dels för att informera arbetskamrater och många andra, öga mot öga eller med telefonsamtal. Men framför allt för att det liksom inte gick att vara stilla. Det var på något konstigt sätt lättare att vara i rörelse. När jag äntligen kom ner i lägenheten frampå kvällskvisten var jag fullständigt slut. Och när jag andades ut kom också tårarna. Av sorg naturligtvis. Men också, tror jag, av en medvetenhet om hur nära det var för mig själv. Och att jag faktiskt inte kan andas ut på länge än. Även om jag oftast brukar vara rätt bra på att sortera undan sådana tankar så finns dom väl där hela tiden, antar jag.

307 stjärnor i himlen delas härmed ut till augusti månads läsare! Tack för att ni finns! Och stjärna nummer 308 tillägnas Göran. Du var en mycket speciell människa och vi saknar dig obeskrivligt mycket.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...