Alla inlägg under mars 2010

Av Ingela - 29 mars 2010 19:07

Visst är det ett vackert ord. En generös människa. Jag skulle i alla fall vara stolt över att bli kallad det. Det finns ju många sätt att vara generös på. Få av dom handlar väl om att ge bort pengar eller saker. Egentligen.


Många av bloggvännerna kallar jag definitivt väldigt generösa. Dom som verkligen släpper in oss i deras liv. Det går ju inte att räkna upp alla, så George http://georgeschottl.wordpress.com/ och Lilla H http://hejoh.blogspot.com/ får representera alla er fantastiska därute. Och, dessvärre, ibland blir vi även insläppta i det riktigt sorgliga. Fast också så vackra. Linns inlägg om Ninas bortgång http://ninalj.blogg.se/ och Henriks http://annajansson73.blogspot.com/  ord om sin Anna är så fina exempel på det. Och hur generöst är det inte att öppna en minnesstund som du gör, Henrik.


Ett annat exempel på generositet är Ragnhild. En av forumvännerna som jag träffat ett par gånger. Då har samtalet bland annat kommit att röra sig kring Rosabandetknutpins i silver. Ragnhild lovade att skicka över en så fort hon fick möjlighet och det gjorde hon! Tillsammans med meddelandet att några pengar ville hon naturligtvis inte ha, trots att den faktiskt kostade två hundra. Bättre att satsa dom på fler reklamfria visningar på Cancertjejer, tyckte Ragnhild. Så då fick vårt kära forum 250 000 sådana eftersom jag tyckte att jag utan problem också kunde avvara två hundra kronor. Lite win-win med andra ord. Och silverknuten är jättefin, som bonus på det hela!

ANNONS
Av Ingela - 26 mars 2010 16:51

Idag begravs Elin, en av våra forumsystrar. Och som om det inte räckte med det, såg jag att även Nina somnade in härom dagen. Det har verkligen varit en tung tid i cancerlandet. Så många som har fått enkelbiljett, alldeles för tidigt i livet. Och så lite man kan göra åt det...


Eller kanske ändå inte. Det finns nog en hel del om vi tänker efter. Vi kan stötta alla som blir kvar. Med medkänsla och kärlek. Och kanske lite mera handfast. Barnpassning, hjälp med handling, bjuda på mat, ett biobesök... fantasin är den enda begränsningen. Man kan faktiskt stötta med rena pengar också. Det är kanske lite osvenskt men det betyder inte att det inte behövs. Med dagens politik behövs det inte många månaders sjukskrivning för att rasera en familjs ekonomi.


Och vi kan stötta alla som blir sjuka. Eller ännu hellre innan dom blir det. Även om jag ibland blir fullständigt galen på att inte samhället tar ansvar för cancerforskningen, så inser jag ju att någon måste ta ansvaret. Varje liten krona till någon av fonderna räknas. Och kan kanske rädda liv. Jag personligen brukar ge bidrag antingen till Cancerfonden eller till någon av Radiumhemmets forskningsfonder. Det finns visserligen en särskild Bröstcancerfond men jag gillar inte tanken om att begränsa sig till en enda cancerform.


Men tungt är det. Och sorgligt. Ibland får jag lust att bara lämna hela resan i cancerlandet bakom mig och avsluta mitt engagemang i Cancertjejer och alla underbara bloggvänners resor. Många gör just det. För att ge sig själva en knuff in i ett mer "normalt" förhållande till livet. Men jag vet ju att jag inte kommer att göra det. Dels ger det så mycket. Nya vänner som man, utan att ens i många fall träffa, kommer så nära. Så många insikter om det lilla korta liv vi får på jorden. Att livet verkligen mäts i kvalitet och inte i kvantitet.


Den andra sidan är ju det otänkbara. Fast på intet sätt omöjligt. Att jag också står där en dag med återfall. Då vill jag kunna känna att jag bidrog när jag kunde, så att jag med gott samvete kan ta emot när jag behöver. Påminner rätt mycket om ren socialdemokratisk ideologi, eller hur?! :-)


ANNONS
Av Ingela - 17 mars 2010 21:26

...tror jag i alla fall... Jag har ju försökt att hålla i träningen på crosstrainern, även när det har värkt rejält. Nu har jag varit utan träning ett bra tag. Först förkyld, sen semestern och nu bara allmänt överlastad med andra saker än att åka hem och träna. Och bortsett från den träningsvärken jag fick av ett pass i lördags, så har jag också blivit väldigt stel och haft inte så lite ont.


Det finns en annan teori och det är att det under dom senaste dagarna har skiftat i temperaturer runt nollan. Det brukar inte min kropp gilla...


Fast jag väljer den första teorin och satsar på att träna vidare. Tills någon bevisar motsatsen!

Av Ingela - 13 mars 2010 18:41

... finns inte mer. Det är en så overklig tanke men inte desto mindre sann. Min ET-syster Anna, som kämpade så tappert. Som satt här i mitt kök och bara sprudlade av liv. Levde till hundra procent. All världens styrka till Henrik och Tilda!


Jag tänder ett ljus för dig ikväll, Anna. Vi får läsa våra bloggar någon annanstans däruppe, vännen. På molnet där du och dom andra änglarna sitter och dinglar med benen, kanske? Vila i frid, sötaste du.

Av Ingela - 10 mars 2010 18:13

Fem timmar senare än beräknat, kom vi hem. Flyget från Wichita var inställt på grund av dåligt väder i Chicago, så det blev ett senare plan och en liten omväg runt Amsterdam...


Strax efter senaste inlägget bytte vi plats, Anders och jag. Jag flyttade hem till Charlotte och Anders övertog min säng hos Ron och Carla. Två långa promenader bjöd söndagen på. En med Carla och en med Charlotte. Dagen avslutades med rester från gårdagens fest och många skratt men det blev en tidig avslutning. Vi var många som var alldeles slut efter allt surprajsande.


Måndagen ägnades åt seriös shopping! Jag hängde med Anders i första ronden men när han började på varv 2 i varuhusen, satte jag mig på en bänk och bara njöt av att sitta. Under resten av dagen hann vi med att "stuffa" en "pig", botanisera lite i Bethanys shop, kolla på Charlottes kontor och spela några omgångar på fiolen. Fler och fler låtar kommer fram ur minnesvrårna, även om det fortfarande är en och annan låt som vi bara kommer ihåg första reprisen av. Det jämnas å andra sidan ut av dom låtar som vi bara minns andra reprisen av. Tillsammans bildar dom en och annan helt ny låt :)


Måndagens avrundning blev en körkonsert, där bland många andra Charlottes yngsta dotter medverkade. En mindre kör framförde också två the Real Group-låtar, vilket måste varit extra spännande när nu Real Group-kändisen Anders satt i publiken. Självklart gick han upp efter konserten och bytte några väl valda ord med dom.


Apropå kändisar, fick Anders lite konkurrens i dom lokala snackisarna. Det visade sig att jag nästan var ännu mer berömd, i alla fall just nu, i egenskap av "presenten". Surprisepresenten, alltså.


Men nu är vi som sagt var hemma igen. Jag och lyckligen hemhämtade knähundarna. Det är lika groteskt mycket snö som när jag åkte hemifrån. Eller faktiskt till och med mer. Och tyngre. Men vi är hemma och tillsammans. Och vi mår bra!


Idag skänker jag alla mina varma, stärkande och kärleksfulla tankar till Anna73 och Lilla H. Och vidaresändningen går till alla er andra som kämpar.

Av Ingela - 7 mars 2010 16:53

Veckor av hemlighållande och smygande är över! Jag sitter just nu i en fåtölj hos mina nya vänner Ron och Carla. I Lindsborg, Kansas! Vi är lite trötta efter en lång dag, en härlig kväll och alldeles för lite sömn.


Och hur hamnade jag här då? I en liten stad med drygt 3 000 invånare och ett oräkneligt antal dalahästar i alla dess former och färger. Jo, en av mina bästa kompisar flyttade hit för cirka tjugo år sen och i år är det ju stora femtioårsåret för vår årskull. Hennes bror mailade mig för ett tag sen och ville att jag skulle spela in en videohälsning. Jag funderade i ett par dagar och svarade sen att jag nog hellre ville komma på festen. Och så blev det. Hon fyller inte förrän nästa månad, så det var ett tvättäkta surpriseparty och när jag dök upp med min nya fina fiol, var det verkligen en surprise!


Och nu ska vi snart sammanstråla för att uppliva gamla minnen och spela, spela och spela lite till. Detta är vad jag kallar att leva i nuet!

Av Ingela - 2 mars 2010 19:38

Förkylningen hänger i. Idag var jag i Oslo över dan och det var inte särskilt kul att flyga, särskilt inte när det var dags att gå ner för landning. Annars var det en rätt lyckad, om än något ineffektiv dag. Inför min lediga vecka som börjar på torsdag ligger jag rätt pyrt till. Jag hann inte alls det jag hade planerat under förra veckan, så nu kan jag faktiskt bara försöka övertyga mig själv om att man faktiskt får vara sjuk ibland. Och faktiskt får man vara ledig nån gång också. Världen går inte under för det. Om jag däremot aldrig är varken sjuk eller ledig, är det rätt stor risk att just min värld går under...


I tidsrusningen inryms också ett månadsskifte och naturligtvis utdelning av stjärnor i hinlen. 543 stycken till alla er som tog er tid att besöka min blogg under februari. Tack!


Och en extra stor och varm stjärna var till Lilla H och alla andra som kämpar. En vän till Lilla H har startat en insamling och jag vill gärna uppmana alla att ge ett bidrag:


http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=2239



Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ bc-busan med Blogkeen
Följ bc-busan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se