Direktlänk till inlägg 10 juni 2010

Trägen vinner!

Av Ingela - 10 juni 2010 16:21

Äntligen rasar kilona. Jag fick till slut ge mig inför det faktum att det inte finns några genvägar. Sen återbesöket, alltså precis för en månad sen, har jag hårdsatsat. Dragit ner på kolhydrater till ett minimum och dragit upp antalet träningstimmar rejält. Minst en timme om dagen minst fem dagar per vecka, antingen på promenadbandet eller crosstrainern. Oftast mer. Då blir det resultat även om man äter fulgula piller. :)


En minskning med fem kilo blev vågens glädjestrålande resultat i morse. Än är det ett par veckor kvar till 28 juni och sen lär jag väl ha sommaren på mig att nå det som får bli min trivselvikt. Och varför är det så viktigt nu då, helt plötsligt? Jo, om jag nu får gå vidare och göra en rekonstruktion, så bör ju det nya bröstet vara lika stort som det andra. Och även om rekonstruktioner där man använder egen kroppsvävnad till viss del växer respektive krymper med övriga kroppen, så är det ändå i begränsad omfattning. Så om nu samhället är berett att satsa ganska stora resurser på att få min kropp hel igen, får väl jag bidra med det jag kan för att resultatet ska bli både bra och varaktigt.


Dessutom mår man ju faktiskt bara bra av att röra på sig och att ha lite lagom med muskler. Och det är hur kul som helst att helt plötsligt få plats i ett antal klädesplagg.



 
ANNONS
 
Linda

Linda

10 juni 2010 20:54

Vad duktig du är!! :-)

Själv gick jag upp en massa kilon under cellgiftsbehandlingen. Vägde till slut 10 kg mer än jag brukar. Men utan att göra mycket mer än försöka hålla igång med promenader några dagar i veckan så har 3 kg av dem redan försvunnit. Tyvärr brukar ju sommaren med en massa goda glassar plussa på antalet kilon igen! ;-)

http://lindaskriver.blogspot.com

 
Anna

Anna

11 juni 2010 12:19

Härligt jobbat, Ingela! Skönt att du äntligen får betalt för slitet, själv har jag gått ner 13 kilo, p.g.a aptitlösheten...Men även jag glädjer mej åt att använda kläder man inte haft på länge!
Lycka till och kämpa vidare, kram Anna

http://www.anna-lindkvist.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ingela - 8 december 2014 18:21

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Av Ingela - 17 oktober 2014 17:22

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

Av Ingela - 8 september 2014 18:34


För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Av Ingela - 14 augusti 2014 18:01

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

Av Ingela - 10 april 2014 19:34

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ bc-busan med Blogkeen
Följ bc-busan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se