I Japan alltså. Lite overklighetskänsla, lite underverkskänsla och stor lycka; jag fixade det! Nåja, en vecka återstår innan jag har uppfyllt hela löftet till mig själv, dvs att fira femtioårsdagen i Japan. Men jag är ju åtminstone här. Och jag kommer inte hinna dö av herr C innan nästa fredag, så prognosen att hinna uppfylla andra halvan av löftet verkar rätt god. Nu gäller det att hitta nästa mål att hänga upp den fortsatta sjukdomsfria överlevnaden på. Just nu har jag ingen aning om vad det ska bli men jag har hu en vecka på mig att komma på något.

Resan var ingen höjdare. Jag hade så ont, framför allt i axeln, att jag nästan var spyfärdig när vi väl kom fram efter ett dygns intensivt resande. Och trött. Jag sov nog kanske totalt en timme på planet till Tokyo och en och en halv på nästa plan. Däremot gick det hyfsat bra med svullnad. Jag var lite rädd för att det skulle svälla rejält runt operationsärret men det var bara marginellt mer än vanligt. Och ansvaret för det kan nog tilldelas protesen. Det blir lite jobbigt att ha den på dygnet runt. Men snart är även det ett minne blott!

Nu har vi sovit som klubbade sälar i sex timmar, duschat och ätit frukost och nu är vi redo att ge oss ut i förvirringen. Det är inte mycket information som ges på engelska här och det är få som pratar mer än några ord. Men jisses, så vänliga och hjälpsamma alla är! Det kändes nästan omöjligt igår när vi satte oss i taxin vid flygplatsen och insåg att vi inte ens hade adressen till hotellet. Bara namnet och en högst schematisk bild av var det skulle kunna ligga i förhållande till spårvagnsnätet. Men taxichauffören sprang runt och frågade lite folk och satte sedan sin växel på spaning. Och vips var vi där. Med ett stort leende på läpparna meddelade han att han hade lyckats forsla oss till Annex 3. Vilket vi nog aldrig hade klarat på egen hand eftersom även hotellskylten är på japanska.

Den här veckan har jag förmånen att kunna tilldela lite extra starka lysande japanska stjärnor i himlen. Så jag börjar med att ge en till Kajsa, tillsammans med en styrkekram. Skitsjukdom!

http://spenatmamman.blogspot.com/

 

Anna

5 november 2010 10:43

Härligt att få höra reseberättelser från Japan! Det låter som japanerna påminner en del om thailändarna, otroligt hjälpsamma! Ha det så härligt på din efterlängtade resa!
Kram Anna

http://www.anna-lindkvist.bloggagratis.se

 

Lisa

5 november 2010 12:14

Låter som du får en spännande vistelse i Nagasaki ;)
Kram Lisa

http://www.lisasfunderingar.se

 

Lars

5 november 2010 13:29

Hej Ingela!
Jag är avundsjuk på Din resa men definitivt inte missundsam, Du är värd allt gott Du kan få så ha en helt underbar vistelse i Japan.

Stor och varm födelsedagskram, i förskott, från
Lars

 

Lisbet Lindell

5 november 2010 21:52

Njut och ha en underbar vistelse i Japan!

Kram Lisbet

http://www.bc-cancer.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...