Alla inlägg den 3 december 2010

Av Ingela - 3 december 2010 12:58

Jag och Fido får dras med varandra hela helgen. Tur att man har varit med förr. Jag misstänkte ju att det skulle bli så. Trist att man varit med förr, kan man också säga. Trist att behöva veta redan i förväg att det är så här i vårdsvängen. Att det bollas runt gränsvärden som inte är värda nånting. Att det ställs ut hopp som bara grusas i slutändan. Stackars alla som råkar ut för det för första gången. Då blir man både ledsen och besviken. Nuförtiden blir jag mest uppgiven. Fast idag blev jag faktiskt förbannad också. Så förbannad att jag slängde luren i örat på sköterskan.


Det var inte så mycket beskedet i sig jag var förbannad på. Jag hade ju som sagt redan mina misstankar. Det är klart att jag är grymt besviken över att få gå i tre dagar till utan att duscha. Det är klart att jag inte gärna går tre dagar till med en slang som börjar skava och irritera rätt rejält. Och som tillsammans med påseländet är i vägen, vad jag än ska göra. Och som fastnar överallt. Det är klart att jag känner mig lurad på konfekten. Jag hade ju ändå under dom förespeglade 50 millilitrarna och hoppet fanns där. Men jag har ju som sagt varit med förr.


Det som började reta upp mig var att hon drog in mig i en Moment 22-diskussion. "Du ligger ju bara på rygg, eller hur?" Jo, det fick jag ju medge. Har liksom inget alternativ så länge jag har en slang indragen strax under armvecket. "Då rinner det ju bak hela tiden och då måste du ju ha dränet kvar". Men om vi tar bort det kanske jag kan lägga mig på sidan? "Jo men du ligger ju på rygg hela tiden, eller hur?". Vid det laget hade jag gett upp. "Vi ska se till och boka en tid åt dig" fortsatte det klämkäckt i andra ändan. Men jag ska ju dit på måndag morgon, försökte jag. "Ja, just det!" kvittrade hon på. "Det här blir så bra så!". Jag hann säga neej, vilket hon totalt struntade i och i stället fortsatte med "då får jag önska dig en trevl" Mitt i detta "trevl" insåg jag att jag hade två alternativ. Antingen ge henne tidernas utskällning där och då eller helt sonika att slänga på luren. Jag valde som sagt det senare.


Det kanske är ofrånkomligt att jag ska gå med en äcklig slang och påse under helgen. Det kanske till och med är bäst ur ren medicinsk synpunkt att jag gör det. Och jag är rätt van vid att gilla läget efter drygt 2 1/2 år i cancerlandet, så det är bara bita ihop. Men jag är faktiskt helt och hållet kapabel att värdera vad som känns bra. För mig. Och dit räknas inte en helg med Fido, hur nödvändig han än kan vara. Så mycket empati kan det väl inte behövas för att förstå det? Eller?

Av Ingela - 3 december 2010 06:09

Fido har krympt till 40 ml och hoppet har vaknat. Hoppet om att jag och sjuksköterskan ska vara helt överens om att jag ska åka bort till kliniken och dra ur dränaget. Hoppet om att få åka hem och duscha. Vill, vill, vill! Men är för säkerhets skull inställd på att dom vill att det ska sitta kvar över helgen. För säkerhets skull.


Igår tog jag av mig det linne jag haft på mig nästan hela tiden eftersom jag ville skölja upp det. Oj, vad det satte igång att strama både här och där. Men ont gör det bara när jag försöker lyfta armen mer än 90 grader. Eller lyfta tungt. Så länge jag tänker mig för går det bra, med andra ord. I helgen ska jag testa att inte ta någon annan medicin än sprutan (och det fulgula förstås) så jag får svaret på hur det egentligen känns.


Golvkillen är klar. Nu är det bara elektrikern kvar och han ska bara fästa lite kontakter. Sen är lägenheten helt och hållet min igen. Jag ska ändå ner och köra en videokonferens under förmiddagen, så förhoppningsvis går det pusslet ihop på smidigaste sättet.

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards