Om nu någon trodde på fullaste allvar att en fulgulpillerflodhästtant skulle försöka sig på att sova på golvet så... Att ta sig ner och somna vore väl en sak. Men att se samma ful...tant försöka resa sig upp efter den sömnen. Troligtvis hade en sköldpadda på rygg haft bättre odds :)

Jag la ner kloklippningsprojektet igår och bestämde mig för att lägga upp en realistisk plan för idag istället. Så jag passade på när all sannolikhet pekade på att kroppen borde vara som mest medgörlig, dvs efter kvällspromenaden. Medveten om att jag utmanade ödet, tog jag mig ner på golvet beväpnad med klotång, klippsax och pälskarda. Och lyckades! Lyckades både klippa klor, irriterande päls under och runt tassarna samt dra kardan ett varv här och där för att slippa fällpälsen precis överallt. Och undret var inte slut i och med det. Jag lyckades dessutom ta mig upp igen utan alltför stor ansträning och nästan utan att behöva använda armarna alls! (hurra!)

Eller skulle jag kanske stannat på golvet ändå? Under en längre tid? Mer tryck på ärret och seromområdet kan man väl inte tänka sig? Fast jag föredrar nog att åka iväg till kliniken för ännu en tömning. Och det är precis vad jag ska göra imorgon. Tyvärr. Att vänta till på måndag framstod som oövervinnerligt...