Alla inlägg under juni 2011

Av Ingela - 30 juni 2011 19:44

Jag har väl i och för sig aldrig varit särskilt förtjust i värme men så länge man kan lindra effekterna genom att vara i eller nära vatten, går det väl an. Och just nu får jag inte vara i vattnet. Möjligtvis nära men då i ordentligt påklätt skick. Eller i skuggan om det nu finns någon sådan i närheten av vattnet. Är man opererad så är man. Och då är man tejpad och när man svettas, så kliar det. Eller skaver. Men det där vet ni redan...


I morse kände jag att jag var trött på att bara "stå ut". På altanen i skuggan med en bok. Eller framför AC:n. Till att börja med försökte jag vända på rutinerna och börja med min powerwalk innan det skulle bli för varmt. Ungefär tre timmar för sent var väl det. Det blev inte mycket power i den promenaden men desto mer svett och flås... Då bestämde jag mig för en tur in till stora staden, med mellanlandning i Åkersberga för lite shopping. I lägenheten fanns det en hel del som väntade, som tvätt och städning. Och, inte att förglömma, en nybliven pappa som väntade i brevlådan! Jag får nog erkänna att just vetskapen om att säsong fyra av Dexter låg där, var ett av dom tyngre argumenten för att åka in till stan. Och för all del inget dåligt sådant. Det var trögt i början att lära känna Dexter. Jag försökte nog fyra gånger innan jag lyckades se hela första avsnittet men när jag väl hade sett det var jag fast!


En sak är jag faktiskt lite stolt över. Eftersom jag har lägenheten i samma hus som jobbet, lovade jag att gå förbi och attestera några räkningar. Det visade sig att nyckelbrickan låg kvar hemma i huset (fast jag såklart blev insläppt ändå). Den med halvtomma glas skulle väl deppa ihop över tankspriddheten men jag som satsar på halvfulla glas konstaterar att det om något väl är ett tecken på att jag har semester!

Av Ingela - 28 juni 2011 19:47

Mer sömn blev det inatt. Visserligen sönderhackad men ändå totalt cirka åtta timmar! Och precis när jag bestämde mig för att gå upp och dricka kaffe, blev det svart i sovrumstv-rutan. Och inte bara där. Strömavbrottet var ett faktum och det höll i sig i nästan 3 1/2 timme. Gissa om kaffet smakade bra när äntligen strömmen kom tillbaka!


Tack vare att strömmen kom tillbaka kunde jag också ta en dusch. Och byta tejpbitarna. Lite obehagligt var det. Jag har upptäckt att jag har känsel nästan överallt där tejpbitarna sitter. Och det är förvisso obehagligt för stunden men väldigt positivt i längden, förstås. Fast just nu var det mest obehagligt med allt skavande och framför allt kliande. Det är rätt rejält röda, irriterade områden där under tejpbitarna. Men jag hankar mig fram en dag i taget. Och nu sitter det nya fina tejpbitar där dom ska.


Apropå tejp, obehag och operationer såg jag Plastikkirurgerna härom dagen. Det var en tjej som behövde förminska och lyfta brösten. Av andra orsaker än mina men min senaste operation handlade ju just om att lyfta och förminska det friska bröstet. Min tortyrdoktor var inte ens i närheten, så då kändes det som att jag kunde titta. Men när kameran zoomade in en "pepparkakskakform" som uppenbarligen skulle användas till att ta loss bröstvårtan, var jag tvungen att blunda. Det kommer nog att dröja innan jag kan titta på något så nära mina egna operationer... om ens aldrig...



Av Ingela - 27 juni 2011 20:17

Jag åkte in en sväng till stan igår. Dels hade jag glömt min bankdosa och några papper som jag behövde men jag tänkte också passa på att sova lite mer koncentrerat i den lite mjukare sängen. Hjärnan var den enda kroppsdelen som verkade tycka att det var en bra idé. Som vanligt somnade jag utan problem vid halvtio och sov nån timme åt gången till halvtolv. Sen var det kört fram till halvfem. Och om det normalt sett är klent med bra TV-program på nätterna, kan jag lova att det är rena skräpet så här i semestertider. Tack vare just semestern, kunde jag ändå ligga kvar lite längre och fick ihop dryga fyra timmars sömn i alla fall.


Undrar hur det blir nu när värmen är tillbaka? Inte bara med sömnen, utan med allt skavande mot sår och ärr. Redan idag har det skavt lite mer. Konstigt nog är det som lindrigast när jag är ute och powerwalkar. Synd att jag inte orkar göra det hela dagarna. Då skulle jag förmodligen sova av ren utmaning på nätterna. Jag orkar i alla fall längre och längre promenader. Alltid något.

Av Ingela - 24 juni 2011 19:37

Ibland känner jag mig verkligen överdrivet gnällig. Kanske har varje krämpa sin tid men om jag jämför med midsommarafton för tre år sen... Jag var helt kass i magen efter tredje (tror jag det var) förgiftningen och kunde inte röra mig längre bort än ut på altanen. Ingen hade talat om för mig att jag borde ha ringt onkologjouren och så här, med facit i hand, är jag glad för det. Hade jag behövt bli inlagd ännu en storhelg, hade jag nog brutit ihop fullständigt. Tack och lov hade jag turen på min sida. Det som kunde ha varit en livshotande infektion, var bara en helt vanlig cytomagsjuka. Och här sitter jag idag och kan önska er alla en glad midsommar!

Av Ingela - 22 juni 2011 15:12

För första gången på dryga tre år har jag missat en undersökning. I måndags fick jag en kallelse till bentäthetsmätningen, eller benmineralmätning som är det officiella namnet. Den 4 juli stod det i kallelsen. När jag skulle städa mitt skrivbord på jobbet igår, hittade jag en gammal Aktuellt i politiken som tydligen aldrig kom längre än så på resan från brevlådan. När jag lyfte upp den uppenbarade sig plötsligt ännu ett kuvert från KS. Det var tydligen den första kallelsen, som var redan till 15 juni. Pinsamt! Inte det att jag inte hade brytt mig om att läsa AiP, för det gör jag i ärlighetens namn nästan aldrig. Utan just det faktum att jag faktiskt missade en undersökningstid. Lite sur är jag på brevbäraren (det får man lov att vara när man själv har varit ledstångsjaguar) eller möjligen på Posten alternativt Bring Citymail som kan ha gett dåliga budskap till sin personal. Det är ett oskick att blada in brev i tidningar. Jag vet i alla fall att jag ska skaka all post ordentligt i fortsättningen.


Nu verkar det inte spela någon roll om jag har BH, mjukis, eller linne. På dagen. På nätterna måste jag definitivt ha något stöd om det inte ska bli ännu värre. Vad jag än provar på, skaver det rent olidligt. Så från och med nu väljer jag dom alternativen som åtminstone inte skär in i armhålorna. Det verkar ju korkat att dra på sig mer obehag än nödvändigt.


Förhoppningsvis ska lite koncentrerat vilande råda bot på krämporna. Jag har nämligen smygstartat semestern. Visserligen har jag lovat att stå till förfogande hela dagen i morgon men jag har inga tider att passa. Förrän 4 juli då när jag ska på KS. Och på lördag när obligatoriska telefonsamtalet till mamma naturligtvis måste klaras av. Men förutom dom tiderna är det full flexibilitet och den ska utnyttjas. Jag tänker sova när jag är trött. Eller kanske mer riktigt uttryckt, sova när jag kan. Och däremellan se till att bara ha det bra. Hur enkelt som helst, eller hur!

Av Ingela - 20 juni 2011 19:47

Fler än just två nätter blev det inte utan BH. Det började svullna upp både här och där och strama och skava, även det både här och där. Men det var kul så länge det varade... Och skam den som ger sig. Jag gör ett nytt försök i natt. Tror jag. Ett litet mittemellanförsök med ett någorlunda tight linne får det nog bli. Om jag kommer ihåg att lite då och då påminna mig om att det inte ens gått en månad sen senaste operationen och att jag faktiskt inte ska vara "100" än, så känns det i alla fall lite bättre. Och äntligen, äntligen verkar kroppen ha slutat bilda ny seromvätska i förra operationsområdet!


Och om två veckor bestämmer jag helt själv över tortyrredskapen! Egentligen tror jag att tejpbitarna redan nu enbart ska sitta där av estetiska skäl. Jag ska nog ringa och kolla med syster T. Det vore väldigt skönt att slippa ett par dagar.


Jag får frågan ibland om jag ångrar att jag gav mig in i det här med rekonstruktionen. Svaret på den frågan är entydigt nej. Även om jag just nu bara ser magar i spegeln. Fast om jag hade vetat vad jag vet idag, hade jag nog propsat på en DIEP-operation i stället. Dvs den varianten där man bygger upp ett nytt bröst med hjälp av fett från magen. Den främsta anledningen till att jag valde den metod jag gjorde, med muskel, vävnad och hud från ryggen, var ju just att tjäna tid. Kortare operation. Kortare rehabtid. Och lindrigare rehabtid. Jo, tjena hejsan. Kortare operationstid stämde åtminstone. Visst förstår jag att det aldrig finns några garantier. Har man otur så har man. Men om jag hade vetat, så hade nog valet som sagt blivit lite annorlunda. Nu är det som det är och det tjänar inget till att hänga läpp för det.

Av Ingela - 16 juni 2011 18:55

Underverk 1: Jag både kan och får powerwalka! Dagens 50-minutare tog knappt 40. Dags att planera ut en ny perfekt och lite längre gåslinga. Och hoppas på fortsatt lite svalare väder.


Underverk 2: Jag sov utan BH inatt! För första gången på ett halvår eller så. Det kändes varken bättre eller sämre när jag steg upp i morse. Alltså kan jag fortsätta ett tag till. Jag hatar verkligen allt som sitter åt. Verkligen hatar. Och det har verkligen varit jobbigt att ständigt behöva "snörpa in mig" i diverse åtsittande saker. Framför allt på nätterna. Och nu fick jag powersova nästan fem timmar i sträck inatt. Inte vågar jag blåsa faran över än. Därtill är jag alldeles för luttrad av herr C. Men som Kenta sjöng; "Jag har väntat så länge på just den här dan"!


vilket leder tanken till


Underverk 3: Jag går runt och mår just precis rätt bra. Rätt normalt. Lite stressad här och lite stressad där men som helhet rätt bra. Just idag i alla fall. Det är väl ändå vid närmare eftertanke kanske det största underverket av dom alla. Förutom att jag fortfarande lever då.

Av Ingela - 14 juni 2011 17:51

"Det händer att Fantomen klär sig i kostym och ger sig ut på stan som en alldeles vanlig människa". Vet inte riktigt om citatet blev helt korrekt. Det är trots allt rätt många år sen jag sist läste en Fantomentidning. Men ungefär så kändes det idag (förutom att jag inte besökte någon bar och drack ett glas mjölk, som ju Fantomen hade gjort). Mitt klädmode har ju under det senaste dryga halvåret bestått av

bylsig t-shirt med bylsig munkjacka eller

bylsig t-shirt med något mindre bylsig fleecejacka eller

bylsig t-shirt med tillräckligt stor bomullsväst eller

linne med bylsig t-shirt

och till dessa kombinationer, svarta manchesterjeans.


Allt för att dölja diverse pucklar, storleksskillnader och tortyrredskap. Och så helt plötsligt, tadaa:


 

Nu kan jag ju faktiskt klä mig i helt vanliga kläder igen! Visserligen har jag fortfarande tortyrredskapstvång i tre veckor till men det syns ju inte på utsidan. Och visserligen får jag begränsa mig till kläder som går att klä på sig utan full rörlighet i någon av armarna men det handlar mest om att undvika dragkedjor på baksidan. Och visserligen har inte brösten riktigt samma storlek än innan alla svullnader har lagt sig men det är inte iögonenfallande längre. Då är det betydligt mer iögonenfallande att beskåda dom två pucklarna som ska försöka föreställa en mage. Det ser mer ut som om jag är gravid med tvillingar. På höjden, liksom våningsgravid. Om nu någon undrar varför ansiktsuttrycket är lite ansträngt, så beror det på att jag med all kraft försöker dölja nämnda pucklar för kameran. Och er. Och framför allt för mig själv... Men med fortsatt satsning på promenader och, om några veckor, lite mer målmedveten träning ska det väl lösa sig också.


Idag tejpade jag om ärren. Jag skulle egentligen ha väntat till i morgon bitti men jag ville ha gott om tid. Ifall det skulle göra ont och vara obehagligt. I och för sig gjorde det lite ont. Och obehagligt var det faktiskt eftersom jag var tvungen att hela tiden se i spegeln vad jag gjorde. Men det gick ganska fort ändå. Lite väl ansträngt var det under tejpen och jag hade gärna gått utan tejp ett par dagar. Men det vågar jag inte än. Fortsätter det skava och ömma, får jag väl ringa syster T och be om lite goda råd. I natt är i alla fall sista obligatoriska BH-natten. Efter det kan jag åtminstone med gott samvete sova med mjukisar eller linnen. Eller ligga vaken eftersom det ju faktiskt är det jag gör en stor del av nätterna. En klar förbättring blir det i alla fall.

Presentation

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards