Det där med att vara påläst har både sina nackdelar och fördelar. Idag bestod fördelen i att jag redan var inställd på att få vänta ett tag till på min nya bröstvårta. Det beskedet kändes inte särskilt tungt. Nackdelen med att slarva med pluggandet blev desto tyngre. Eftersom jag faktiskt var så övertygad om att få vänta, hade jag inte läst på om själva metoden. Jag hade ett vagt minne av att man antingen tar halva befintliga bröstvårtan eller att man kan ta en bit av ett öra. Eller något annat.

Det visade sig att den där befintliga vårtan nog är alldeles för liten för att ytterligare halvera. Och att den näst vanligaste metoden, som visade sig vara att använda det nya bröstets hud till att snörpa ihop en vårta, förmodligen inte är aktuellt heller. Huden, och därmed ärret, var ju så skadad efter mastektomin att allt det överskottet i princip gick åt för att korrigera den skadan. Den tredje metoden handlade inte alls om att plocka en bit av ett öra utan en lilltå (det måste varit under en kraftig cytohjärneperiod som jag läste på om detta. Hur kan man annars missa skillnaden mellan dom olika kroppsdelarna...?) Och just lilltåmetoden innebär tydligen en väldigt stor risk för avstötning. Enligt tortyrdoktorn verkar det återstående alternativet vara att tatuera en bröstvårta.

Då gick faktiskt luften ur mig lite. Det kom så fullständigt oförberett. Jag har ju tröstat mig själv sen senaste operationen med att storleksskillnaden kommer att försvinna, bara det kommer dit en vårta. I alla fall så gott som och i alla fall skulle jag få uppleva det så. Äntligen. Och så står han där och levererar nyheten att det kan jag glömma. Kanske för att den där klanten till mastektomikirurg inte brydde sig om att ens försöka få till ett bra ärrområde, när han inte fick lägga in implantat som han ville.

Det finns två saker som jag skulle gjort annorlunda med mina operationer om jag hade fått backa bandet. Det ena är att jag borde följt min instinkt just rörande den kirurgen och begärt att få en annan. Det är mycket möjligt att jag hade suttit precis i samma situation som jag gör idag men då hade jag åtminstone sluppit fundera över om jag opererats av en kirurg som var lika inkompetent som arrogant. Eller möjligen nonchalant. Dum och oförskämd var han ju definitivt.

Den andra saken är att jag hade valt att göra en DIEP, dvs bygga upp det nya bröstet med överskott från magen. Det var ju egentligen det jag ville men blev övertygad om att göra ryggmuskelvarianten eftersom köerna var kortare med den. Eller egentligen var väl huvudargumentet att det var så mycket större ingrepp och längre återhämtningstid med DIEP. Det argumentet känns inte så väldigt gångbart längre. Inte alls faktiskt... Särskilt inte med tanke på att Katrine som gjorde en DIEP dagen efter min LD-lambå, faktiskt fick en bröstvårta i måndags. Hurra för det Katrine! Jag är glad för din skull men i ärlighetens namn lite avis.

Men nu är det som det är. Efter att ha stirrat på ett gäng halvtomma glas en stund vaknade kamplusten till liv igen. Med hjälp av Google lyckades jag hitta ett och annat halvfullt glas. Lösningen på själva vårtproblemet kan vara en hudtransplantation. Lita på att jag kommer att söka vidare inför mitt nästa återbesök i december!

I går la herr C på telefonluren för gott för en av våra fackliga hjältar. Alldeles för tidigt. Sov i ro, Elof, och tack för allt.

 

ღ Anni ღ

1 september 2011 18:15

Under tiden får du be om silikonvarianten, som på håll ser helt äkta ut. Och de sitter jättebra på ärrad hud! http://minforebyggandebrostoperation.blogspot.com/2011/05/jag-ska-fa-brostvartor-redan-till.html
Kram och lycka till!!

http://minforebyggandebrostoperation.blogspot.com

Ingela

1 september 2011 18:25

Tack för tipset! Det måste jag testa.
Kram och tack!!!
Ingela

 

AnnaIlona

1 september 2011 19:20

Skickar dig en bamsekram. Det måste ju lösa sig med en bröstvårta, det bara måste det!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...