I går nåddes vi av beskedet att Karin också fick ge upp kampen mot herr C. Karin var en av dessa fantastiska människor som liksom lyste upp ett rum bara genom att komma in i det. Vi träffades för första gången för ungefär tre år sen på min allra första forumträff och har träffats några gånger sen dess. Ni kan ju bara föreställa er hur det lyste och strålade om mitt kök den där lite gråa och blåsiga dagen, när både Karin och Anna var där på vår lilla miniforumträff! Och nu är det bara jag kvar...

Karin, du lyste upp och du gav hopp igen och igen med din kämpaglöd. Nu får du vila från allt det onda du hade på slutet och mina tankar går till dina nära och kära. Jag tänder ett ljus för dig, vännen.

 

June

19 september 2011 20:35

<3

 

AnnaIlona

19 september 2011 22:31

Det är så sorgligt. Karin var den första jag pratade live med från forumet när vi hade träff på söder för snart 3 år sedan. Jag glömmer henne aldrig.
Stor kram till dig Busan från mig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...