Typiskt nog insåg jag efter att jag hade klätt av mig att jag bara hade en descutansvamp hemma. Eftersom jag inte tror att jag kommer att ha nån större lust att springa iväg till jourapoteket klockan 05.00 i morgon, var det bara att klä på mig igen och pallra mig iväg till apoteket. Visserligen kan man fundera på hur pass viktiga dom där duscharna egentligen är. Dom gör ju helt olika på olika sjukhus. Allt från Akademiklinikens både kväll och morgon, via KS kvällen före till St Görans ingen alls. I den osäkerheten väljer jag nog trots allt att vara så ren som möjligt. Hellre än motsatsen i alla fall. Men sköna är dom inte, desutanduscharna. Särskilt inte efteråt.

I morgon får jag lov att kliva upp före tuppen. Före halvsex måste kaffe utan mjölk, fulgulpiller och ett stort glas vatten vara avklarade. Sen är det total fasta som gäller. Och en descutandusch till förstås. Halv åtta ska jag inställa mig och sen återstår det bara att se om jag blir först i kön eller får vänta. Oavsett vilket ska det bli skönt att äntligen få göra den här operationen, som jag ju nästan har fått vänta ett helt år extra på. Jag känner mig inte särskilt nervös inför den men det är klart att en extra lite hållen tumme, tå och/eller tass aldrig sitter i vägen!

Men allra först vill jag förvissa mig om att ni alla 1344 unika och fantastiska läsarna under februari månad har förstått att ni fått varsin klart lysande stjärna! Ni är, som alltid, lika välkomna tillbaka!