Jag fick tag på en telefonsvarare hos senaste onken. Eller kanske snarare teflonsvarare, för trots att jag är säker på att jag upprepade namnet på just den fulgula utbytesvariant jag ville ha minst tre gånger, visade det sig vara en helt annan när jag kom till apoteket. Nu gick det bra att byta ut ändå. Eftersom jag är en envis typ som hade efterforskat i förväg, visste jag ju att det gick att beställa "min" sort, och i och med det vågade vi trotsa dom för fredagen ickefungerande datasystemen. I måndags fanns dom där, mina utbytesfulgula. Nu ska jag bara prata lite allvar med onken vid nästa besök, så det blir rätt från början i nästa recept. När nu nästa besök med onken blir... I vanlig ordning lär jag nog få ringa och tjata lite. Maj är det sagt och ska det kunna funka, måste vi börja pussla i kalendrarna ganska så omgående.

Annars är jag nu inne på årets andra antibiotikakur mot UVI. Precis efter en kombinerad förkylnings- och explosionspollenvecka. Mer eller mindre däckad har jag varit. Och trots det har jag inte kunnat sova mer än sisådär fem-sex timmar per natt. Så kanske är det lite synd om mig. Fast även om alla tre åkommorna kan ha riktigt vidriga symptom, är dom ändå oftast förr eller senare övergående. Och än så länge har jag inte kommit längre från minnet av herr C:s mörkare hörnor än att jag kan glädja mig åt att "bara" vara sådär lite vanligt sjuk. Precis som alla andra! Tjohoo! Eller Atjohoo! Välj det som passar bäst för stunden!

955 stjärnor passar alldeles väldigt bra just för den här stunden! Och det är naturligtvis alla ni april-läsare som får den traditionsenliga stjärnan i himlen. Tackar som vanligt allra ödmjukast för besöket och hjärtligt välkomna åter!