Direktlänk till inlägg 24 oktober 2012
Lite nöjd är jag i alla fall. Jag sitter just och slappar efter veckans zumbapass. Det gör ont som bara den i rygg och ben men just under passet kändes det ingenting. Det brukar ju bli så här med värk både här och där, när temperaturen åker upp och ner som en jojo runt nollstrecket. Så det är nog bara att gilla läget. Och bita ihop och träna på.
Förra veckan blev det ingen träning. Då var jag på Island. Inget dåligt alternativ, minsann. Jag blev faktiskt lite förälskad i den ön och åker mer än gärna tillbaka. I vårt program ingick ett besök vid blå lagunen, vilket lär vara ett måste. För turister och gäster. Islänningarna själva är tydligen mest där just när dom har gäster. Annars badar dom på helt andra ställen. Jag hade planerat lite i förväg och plockat ner både protesbaddräkt och vattentäta proteser i resväskan. Ibland vill man ju inte sticka ut för mycket. Däremot insåg jag inte att det skulle vara lika trångt i omklädningsrummen som en söndag på Medis. Så det fick bli att blunda och låtsas som att ingen tittade. Det kanske dom inte gjorde heller. Vad vet jag, jag blundade ju.
Det förtog en hel del av själva upplevelsen av badet, det där med att behöva trängas och exponera mig. Hela tiden i bassängen, tänkte jag mest på att jag skulle upp och gå igenom det hela igen när det var dags att duscha och klä på mig. Men efteråt var det ändå skönt att ha passerat även den milstolpen. Hittills har jag ju bara varit på SPA ihop med Cancertjejerna sen jag blev sjuk och nu fick jag bevisat att det inte var så himla farligt ändå att ge sig ut bland helt vanliga människor. Inte ens i ett omklädningsrum.
På fredag är det dags för ytterligare exponering. Lite djupare denna gång. Och mer klämmigt. Med andra ord mammografi. Och som utlovat står det även ultraljud på kallelsen. Den riktigt stora fördelen med ultraljud, förutom att det går att se saker även i mastektomiområdet, är att man brukar kunna prata till sig ett omedelbart resultat. Och det vet alla ni som har hängt med ett tag här hos mig eller i andra c-bloggar, att det är guld värt även om resultatet inte är det bästa. Just nu finns det i och för sig ingen anledning att tro på något dåligt resultat men det är ändå obeskrivligt skönt att slippa alla orostankar som hinner dyka upp under vänteveckorna.
In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...
Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...
Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...
I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 | 25 |
26 | 27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|