I dag var det dags för onkbesöket. Säga vad man vill men jag har ändå tur nästan jämt och får träffa väldigt bra och kloka människor. Så även i dag när jag fick glädjen att lära känna ännu en ST-läkare. Varför det hade blivit som det har blivit med återbesök och sköterskebesök kunde han inte svara på. Inte heller varför bara ena remissen hade gått iväg. Han höll i alla fall med om att det är dags för en bentethetsmetning och lovade att skicka iväg en remiss. Kanske hinner jag göra mätningen innan jul och kan då få svaret från honom. Annars blir det nån annan som får äran att leverera det. Just i det här fallet spelar det faktiskt ingen större roll. Det är ju inget cancer- eller intecancerbesked precis utan handlar om ifall jag ska behöva återuppta bekantskapen med vidriga veckopillret eller inte. Vilket i och för sig inte är nån liten fråga. Stor nog för att vara livskvalitetsavgörande men inte livsavgörande, om ni förstår hur jag menar. Och den hänger ju lite ihop med om jag ska fortsätta med fulgulepillret.

Och fulgulpillret var nästa fråga vi avhandlade. Han tycker att jag ska äta i fem år till. För säkerhets skull. Och för säkerhets skull skulle han ta upp det på konferensen i dag. Så i morgon eftermiddag får jag besked om det blir så. Och om det blir så gäller följande: Årliga sjuksköterskebesök och mammografi i fem år till, med onkbesök vid behov. Ännu en alternativplan, med andra ord. Vad som gäller om det inte blir nån fortsättning med fulgulpillren var mer oklart. Eller snarare helt oklart men det spar vi i så fall till i morgon.

Lite kluven känner jag mig. Visst vore det å ena sidan skönt att slippa all stelhet, all värk och allt illamående. Fast å andra sidan känns det ju som en extra säkerhet att fortsätta, om det nu skulle vara så illa att det finns några Hemske Haraldyngel kvar där i kroppen. Jo, jag vill nog helst fortsätta.

Vis av tidigare erfarenhet var jag lite förberedd på att hjärtat skulle slå några extraslag då och då, så jag slapp panik, akutremiss och lång väntan på akuten den här gången. Efter sedvanligt klämmande här och där släpptes jag ut på grönbete igen. Om nu inte konferensen i dag kom fram till något annat förstås. Men det tar vi som sagt i morgon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

In i det sista var det lite oklart om jag skulle ta något blodprov eller inte. Jag fick ju det som muntlig information av en av sköterskorna i ett telefonsamtal men det stod ingenting i brevet från senaste onken. Så jag tog helt enkelt och gick bort ...

Alla kan inte vara bäst på allt. Min senaste onk är verkligen inte bäst på att vara pedagogisk. Jag hamnade ju hos honom efter den senaste bentethetsmetningen när min benskörhet konstaterades. Benskörheten har med stor sannolikhet orsakats av dom ful...

För precis sex år sen låg jag på KS uppvak och var väldigt hungrig. Inte förstod jag att alla frågor om jag var kissnödig, skulle ha besvarats med ja. I alla fall om jag hade velat hinna tillbaka till rummet i tid för middagen. Så kan det gå. Jag fic...

Det är länge sen det senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket med behandlingar eller biverkningar. Däremot har det hänt så mycket mer i det där andra livet. Vi har avverkat en valrörelse. Som i och för sig gav en del effekter efter att ha turner...

I går var det dags. Klockan 11.00 trodde jag. Det var det som stod i min kalender. 09.30 trodde vårdcentralen. Det var det som stod i min bokning. Jag var helt övertygad om att det är jag som glömt att ställa in rätt tid och accepterade med glädje at...